MATUT HTI NA »
Kachin Village Threatened With Demolition By Yuzana Company
MATUT HTI NA »
Sahtu Zup mare jahten kau na lam, Yuzana company jahkrit wa
Jinghpaw mungdaw, Hugawng Pa a lamu ga la ba ga-up madu tawn ai Yuzana company gaw Sahtu Zup mare hpe “jahten kau na lam” jahkrit shama tsun lai wa sai lam, Hugawng shiga lawk kawn chye lu ai.
Ndai November 18 ya shani, Yuzana company a amu galaw masha Myen ni hte Sahtu Zup mare ramma ni lapran ga law hkat ai hta, company masha ni gaw shanhte yi galaw tractors 7 gawt sa nna, Sahtu Zup mare hpe htu jahten kau na matu, jahkrit shama tsun wa sai re lam, buga masha ni kawn chye lu ai.
Hpa majaw, ya na zawn company masha ni hte chyauman buga Jinghpaw ramma ni lapran, ga li ga law byin wa ai manghkang ningpawt hpe gaw, hkrak n chye lu ai.
Raitim, Hugawng buga masha ni gaw, Miwa amyusha U Htay Myint ningbaw ai Yangon-daju Yuzana company hku nna chyauman buga masha ni a yi, sun, hkauna hte prat ji nat hpun maling mala ni, la ba ai ga-up madu la lam hpe gaw, n ra sharawng nga ding yang re lam, Hugawng buga masha ni kawn chye lu ai.
Lai wa sai 2006 ning hta, Myen hpyen asuya a matsun shadut, makawp maga ya ai npu, Yuzana company gaw Hugawng Pa a lamu ga eka sen 2 jan hpe Ledo lam, Namti kawn Danai lapran, madu la kau sai, rai nga ai.
Company gaw, shi madu la ai lamu ga hta nga ai hpun maling mala ni mahkra hpe dan shakrin kau nhtawm, dai shara hta madung Nai Kadung hte Kum Shu sun galaw nna, nkau shara hta amu galaw masha hkyin kaba a dum nta ni gaw gap nga sai re.
Bai, Yuzana company gaw Htai mung na gun rai shapraw jak rung kaba hte bung ai, jak rung lahkawng hpe mung, Htai jak rung gaw gap ninghkrin ni hpe shaga nna, Hugawng Pa e shachyaw nga sai, rai nga ai.
Maga mi de, lawu Myen mung na Myen amyusha ni hpe sha alak mi lata la nna, Hugawng Pa, Yuzana company a amu galaw masha hku nna, hkying kaba lahka bang nga ai lam, chyauman buga masha ni kawn kahtap chye lu ai.
Lai wa sai 2006 ning, Hugawng Pa de Yuzana company shang wa ai ten kawn company amu galaw masha ni gaw chyauman buga masha ni a nga, dum su ni hpe mung dingyang lagu sat sha nga ai majaw, buga masha ni myit ru jat wa ai lam, chye lu ai.
Lai wa sai 2004 ning hta Amerikan daju Wildlife Conservation Society (WCS) gaw , Hugawng Pa hpe mungkan hta kaba dik “Sharaw Madat Gaiwang” hku masat tawn sai re.
Raitim, Hugawng Pa hta Yuzana company a gun rai shapraw jak rung kaba 2 gaw gap masing hte Jinghpaw mungdaw hta kaba dik ja maw byin nga ai majaw, dai ginra na Sharaw hte kaga nam rai dut sat du myeng ni mat mat na tsang ra ai lam, buga masha ni hpe lakap let chye lu ai.
KNG
MATUT HTI NA »
Manmaw e ngang kang ai J.W htunghking kumla gaw gap na, Myen taimu Soe Win pat
Jinghpaw mungdaw, Manmaw mare e dai ning shaning ten kawn ngang kang ai Jinghpaw htunghking Manau wang, Manau shadung hte Manau nta gaw gap hkyen ai lam hpe, Myen hpyen asuya a Dingdung Daw Daju (Ma-Pa-Hka) Dap-up (taimu) Du Daju Soe Win, pat hkum tawn ai lam chye lu ai.
Manmaw mare kaba kawn deng 2 jan tsan ai, Awng Ta mare e, tsaw de pe 50, galu de pe 100 ram re ai, bilat ga hte ngang kang ai Manau shadung shachyaw hkyen ai hpe, lai wa sai June 12 ya shani, taimu Soe Win a matsun hte maren, Manmaw asuya salang ni pat kau ya ai re lam, htunghking salang ni kawn chye lu ai.
Pat kau ya ai lam gaw, Manau wang hpe "Jinghpaw Laili Laika hte Htunghking Hpung (JLH)" ngu shamying ai hpe, dai gaw “Jinghpaw amyu hpan langai hpe sha, madi madun ai majaw gabaw n htuk ai”, ngu nna re lam, Manau komiti malawm ni tsun wa ai.
Ndai zawn Manau shadung gaw gap ahkang n lu ai mabyin hta, malawm 20 jan hte hpaw ai Manmaw JLH komiti kata salang ni lapran, “n ru n ra hte myit n hkrum ai lam ni” nga ai majaw mung re nga nna, Manmaw buga masha ni sawn nga ma ai re.
Kaja wa Manau shadung hpe gaw gap ai yaw shada lam gaw, Jinghpaw Wunpawng amyusha ni myit hkrum mang rum ningja hte rau kanawn mazum gahkyin gumdin lu na matu re lam, Manmaw JLH salang ni KNG de tsun wa ai.
Ya na zawn, Manmaw e shawng n’nan Manau shadung gaw gap hkyen ai lam, pat kau hkrum ai majaw, buga masha ni myit n pyaw nga ai ten, Manau shadung gaw gap lu wa hkra, htunghking komiti hku nna matut shakut na re lam, KNG sagawn chye lu ai.
Ndai November 12 ya hta sha, Manau wang hpe November 26 kawn 28 ya laman galaw na, “2 lang na Manmaw Ginwang a N’Lung N’nan Sha Sut Manau Poi” a matu hkyen lajang ai hku nna, Manau nau ra pa hpe bilat nem na hkyen lajang nga ai lam hpe hpyen asuya a ga htu jak (bulldozer) langai sa ganaw jahten kau sai re.
Manau pa hpe bilat hte n lu nem tim, masat tawn ai nhtoi hta N’lung N’nan Sha Sut Manau Poi hpe matut galaw na re lam, htunghking salang ni hpe lakap let chye lu ai.
KNG
MATUT HTI NA »
ေရာင္းစားခံရသည့္ ကခ်င္လူငယ္မ်ား ျပန္လည္လြတ္ေျမာက္
MATUT HTI NA »
Kachin against Irrawaddy Dam Project
The confluence is many things to the Kachin people: a source of livelihood; a location of amazing biodiversity that attracts tourists; a potent emblem of identity; and a historical beacon (legend says that it’s the birth place and residence of the Father Dragon and his two sons, Hkrai Nawng and Hkrai Gam).
A man prepares to pan for gold on the Irrawaddy River at the confluence the N’mai and Mali rivers, an area where the largest hydropower dam in the network will be located. (Photo: AMY SMITH and JOHN CAMPBELL)
Since August, the sole road leading to this sanctuary has witnessed a spike in vehicle traffic. The dragon’s sleep has been disturbed by a continual convoy of shinny white Mitsubishi jeeps, their occupants obscured through smoked colored windows. The convoy’s route is a 7 mile stretch between the river and the newly established offices of the Burmese regime friendly Asia World Company, a construction company that contracted with the Power Investment Corporation, a Chinese state company developing the hydro scheme project that will send most of the electricity into China's energy-hungry Yunnan Province, according to International Rivers, a nongovernmental agency.
Asia World has started the construction of the hydroelectric projects at Chibwe, on the N’Mai River, that will lead to the resettlement of hundreds of villagers. For local residents, the vehicles and the buildings are the foreboding signs of the coming social and environmental storm.
The confluence will be home of a 152-meter high dam; the 7th and largest in the dam network on the N’mai and Mali rivers. The network will generate thousands of megawatts of hydroelectricity (capacity of 3,600 MW for the confluent dam alone).
The design is the brainchild of the China Southern Power Grid Company and its construction was authorized by the SPDC. The dams represent a huge financial windfall for the SPDC and an energy bonanza for China.
The custom with economic deals of this nature in Burma is that the decision making is centralized and the contract details are kept from public view. The contract was signed in 2007. While the details are murky, the costs, financially and environmentally, will be significant. The dam’s construction will be ecologically ruinous, razing the confluence’s biodiversity. Perhaps more profound will be the social repercussions: 15,000 villagers face imminent displacement.
Men work to find gold near the site where a 152-meter high dam will be located, forcing many villagers to relocate. Up to a few weeks ago, these local communities, living for generations in the 60 villages on the 766 km square to be flooded by the dam, have never officially been told that they would have to move. Now, they have received eviction notices and ordered to leave.
Most of their livelihoods will be destroyed as well as their houses and other assets. If the scenario is similar to what has happened at other dam construction sites, they will receive no compensation. The army is expected to increase its presence in the region, and with it the number of human rights likely will rise.
The villagers are manifestly poor, the victims of decades of civil strife and government neglect. They have no allies and face powerful adversaries. Their plight appears hopeless. Yet, out of their desperation, a resistance has swelled among the local communities.
Undeterred, villagers held protests at the planned construction site in October, as 20,000 Chinese workers were waiting to be transferred to the area. Local communities, deprived of the minimum to insure their survival, refuse to leave the site.Many villagers said they would rather die in their villages than leave the confluence.
The tension has been ratcheted up and support for opposition has increased among the villagers.
In a move to diffuse the situation, the army’s northern commander called for a public meeting in October. More than 100 residents attended, voicing their opposition to the project. At an enormous risk to their personal safety, the villagers have chosen to fight a decision that will destroy their homes and livelihoods. How long can they stem the dam’s construction? one can question the actual position of the KIO, which has been unusually silent on the issue.
Many villagers are demanding that the government stop the dam project. An open letter addressed to the Snr-Gen Than Shwe and other officials has been widely disseminated:
“It is our wish that these Chinese hydropower companies realize the danger and disastrous effects upon the people to be caused by the construction of the dam. Local residents do not want to leave their homeland which they inherited from their ancestors.”
Predictably, it remains unanswered. The delay of the arrival of the Chinese workers is an encouraging sign of the impact of the local protests, but how long can the villagers hold out without wider support?
Can David challenge Goliath in Burma? In other words: can a handful of determined and brave villagers influence the Burmese junta’s decision without the active support of more individuals and public groups, both inside Burma and abroad?
MATUT HTI NA »
Junta Offers Surprise Help After Demolition Of Manau Ground
MATUT HTI NA »
Wunpawng hpe ROI nga sai
MATUT HTI NA »
ကခ်င္ ႏိုင္ငံေရးပါတီ႐ံုး ျမစ္ႀကီးနားတြင္ဖြင့္
MATUT HTI NA »
မိုက္ကယ္လန္းစ္ ေတးဂီတအဖဲြ႔ ျမန္မာျပည္ လာမည္
၂၀၀၈ ခုႏွစ္ ေမလအတြင္း ဧရာဝတီ ျမစ္ဝကၽြန္းေပၚေဒသအတြင္း တိုက္ခတ္ ဖ်က္ဆီးသြားခဲ့သည့္ နာဂစ္ဆိုင္ကလံုး မုန္တိုင္းႀကီး၏ မုန္တိုင္း ဒုကၡသည္မ်ားအတြက္ ရန္ပံုေငြ ေတးဂီတပြဲအတြက္ စီစဥ္ျပီး ျဖစ္ေၾကာင္းႏွင့္ အာဏာပိုင္မ်ား၏ ခြင့္ျပဳခ်က္ ရရွိရန္ ေစာင့္ဆိုင္းေနဆဲျဖစ္ေၾကာင္း ရန္ကုန္ရွိ ထူးထေရဒင္း ကုမၸဏီမွ တာဝန္ရွိသူတဦးက မဇၩိမကို ဗုဒၶဟူးေန႔က ေျပာသည္။
`က်ေနာ့္အထက္ အရာရွိေတြက ေတးဂီတအဖြဲ႔နဲ႔ ဆက္သြယ္ ေဆာင္ရြက္ေနပါတယ္။ ဒီ MTLR ေတးဂီတအဖြဲ႔ကလည္း ျမန္မာျပည္ကို လာေရာက္ေဖ်ာ္ေျဖဘို႔ မူအားျဖင့္ သေဘာတူညီထားပါၿပီ´ ဟု သူက ေျပာသည္။
ဤကမၻာ့နာမည္ၾကီး ေပါ့ဂီတအဖြဲ႔သည္ ျမန္မာႏိုင္ငံသို႔ ပထမဆံုးလာ ေရာက္ေဖ်ာ္ေျဖမည့္ ဂီတအဖြဲ႔ ျဖစ္မည္ျဖစ္ေၾကာင္း ျမန္မာႏိုင္ငံ ဂီတအစည္းအ႐ုံး အတြင္းေရးမႉး ေမာင္သစ္မင္းက ေျပာသည္။
`အစီအစဥ္အတိုင္း လုပ္ျဖစ္မယ္ဆိုရင္ေတာ့ ဒါ ျမန္မာႏိုင္ငံကိုလာတဲ့ ပထမဆံုး ႏိုင္ငံတကာ ေပါ့ေတးဂီတအဖြဲ႔ ျဖစ္မွာဘဲ´ ဟု ေမာင္သစ္မင္းကေျပာၿပီး ဤသို ႔ႏိုင္ငံျခား တီးဝိုင္းတဝိုင္း လာေရာက္ ေဖ်ာ္ေျဖျခင္းကို ပရိသတ္ကလည္း အလြန္အမင္း စိတ္အားထက္သန္စြာ ေစာင့္ေမွ်ာ္ေနၾကသည္ ဟုဆိုသည္။
ဒီဇင္ဘာလအတြင္း က်င္းပရန္ စီစဥ္ထားၿပီး ပြဲစီစဥ္သူမ်ားက ျမန္မာႏိုင္ငံ လူမႈဖူလံုေရး၊ ကယ္ဆယ္ေရးႏွင့္ ျပန္လည္ ေနရာခ်ထားေရး ဝန္ၾကီးဌာန၏ ခြင့္ျပဳခ်က္ကို ေစာင့္ဆိုင္းေနဆဲ ျဖစ္သည္ဟု ဆိုသည္။
ပြဲမွရရွိသည့္ ေငြမ်ားကို ဧရာဝတီ ျမစ္ဝကၽြန္းေပၚေဒသအတြင္း မုန္တိုင္းခို အေဆာက္အဦမ်ား ေဆာက္လုပ္ႏိုင္ေရးအတြက္ လႉဒါန္းမည္ျဖစ္သည္ဟု ထူးထေရဒင္း ကုမၸဏီအရာရွိ တဦးက ေျပာသည္။
ဤဂီတအဖြဲ႔တြင္ အဆိုေတာ္မ်ားအျဖစ္ Jascha Richter, Kare Wanscher, Mikkel Lentz တို႔ ပါဝင္မည္ ျဖစ္သည္ဟု အဆုိပါ တာဝန္ရွိသူက ေျပာသည္။
MLTR အဖြဲ႔၏ Sleeping Child, 25 Minutes, Take me to Your Heart, Blue Night, Paint My Love ေတးသီခ်င္းမ်ားသည္ ျမန္မာပရိသတ္မ်ားအၾကား ေရပန္းစားသည္။
ဆုိရလြယ္ကူေသာ ဂီတသံစဥ္မ်ားေၾကာင့္ MLTR ၏ သီခ်င္းမ်ားသည္ ျမန္မာပရိသတ္မ်ားအၾကား အလြယ္တကူ ထိုးေဖာက္ ဝင္ေရာက္ႏိုင္ခဲ့သည္။
MLTR အဖြဲ႔၏သီခ်င္းမ်ားကို ျမန္မာျပန္ဆို သီဆိုေနေသာ ျမန္မာအဆိုေတာ္မ်ား၏ ပြဲဦးထြက္ ေတးအယ္လ္ဘမ္မ်ားလည္း ယခုထိ ဆက္လက္ ထြက္ရွိေနဆဲ ျဖစ္သည္။
(ဆလိုင္းဟန္သာစန္း သတင္းေပးပို႔၍ မံုပီး ေရးသား တည္းျဖတ္သည္)
မဇၩိမ
MATUT HTI NA »
2010 ning Ra lata poi a matu KSPP pati Myitkyina e Rung nnan hpaw dat
MATUT HTI NA »
ပုသိမ္သေဘၤာ တိမ္းေမွာက္ရာမွာ အေလာင္း ၃၃ ေလာင္း ရွာေတြ႕
ဧရာ၀တီတုိင္း ပုသိမ္ၿမိဳ႕အနီး ခရီးသည္တင္သေဘၤာ တိမ္းေမွာက္ရာ ေသဆံုးခဲ့တဲ့ အေလာင္း ၃၃ ေလာင္းကို ရွာေဖြေတြ႕ရိွထားၿပီး ပိုင္ရွင္မဲ့ အေလာင္းေတြကိုေတာ့ ဒီကေန႔ သၿဂဳႋဟ္ခဲ့ပါတယ္။ ဒီလို တိမ္းေမွာက္တာဟာ ေရေၾကာင္းလုရင္း တုိက္မိတာ ျဖစ္တယ္လို႔ ေဒသခံေတြက ေျပာေပမဲ့ အာဏာပိုင္ေတြကေတာ့ အတည္မျပဳေသးပါဘူး။ သေဘၤာတိမ္းေမွာက္တာနဲ႔ ပတ္သက္ၿပီး ေနာက္ဆံုးသိရိွရတဲ့ အေျခအေနေတြကို ထိုင္းအေျခစိုက္ သတင္းေထာက္ ကိုမိုးေဇာ္က တင္ျပေပးထားပါတယ္။ ပုသိမ္ၿမိဳ႕ကေန သကၠယ္ေသာင္ရြာကိုသြားတဲ့ ေနမ်ိဳးထြန္းႀကီးေခၚ ခရီးသည္တင္ သေဘၤာဟာ ဆီတင္ကုန္သေဘၤာနဲ႔ ရွမ္းငူရြာအနီးမွာ တနဂၤေႏြေန႔ ည ၈ နာရီ ေလာက္က တုိက္မိၿပီး တိမ္းေမွာက္ခဲ့တာ ျဖစ္ပါတယ္။ သေဘၤာခ်င္း တုိက္မိခ်ိန္မွာ ေနမ်ိဳးထြန္းႀကီးေခၚ ခရီးသည္တင္ သေဘၤာေပၚမွာ ခရီးသည္ ၁၇၀ ေက်ာ္ ပါ၀င္ခဲ့ၿပီး ယေန႔အထိေတာ့ ေသဆံုးသူ ၃၃ ေယာက္ရဲ႕ အေလာင္းေတြကို ရွာေတြ႕ထားၿပီလို႔ ပုသိမ္ၿမိဳ႕ခံတေယာက္က ေျပာပါတယ္။ “မေန႔က ညေနအထိက ၃၃ ေလာင္းရၿပီ၊ မေန႔က ည ၈ နာရီအထိက။ မေန႔ကညေန ေတြ႕တာက မိန္းမ ၂ ေယာက္၊ ေယာက္်ားတေယာက္။ ေနာက္တခါေတြ႕တာက ေယာက္်ား ၈ ေယာက္၊ မိန္းမ ၂၃ ေယာက္။ ေယာက္်ား ၉ ေယာက္ေပါ့။ ၃၃ ေလာင္းေပါ့၊ မေန႔ညအထိ ေတြ႕ထားတာ။ ငပုေတာၿမိဳ႕နယ္ ရဲတပ္ဖဲြ႔မႉးကေတာ္ တေယာက္ အဲဒီထဲမွာ ပါတယ္။ ရဲသားသမီး တေယာက္ ႏွစ္ေယာက္ ပါတယ္။ က်န္တဲ့လူေတြက က်ဳံေပ်ာ္၊ ဟသၤာတဘက္က အလုပ္သမားေတြ မ်ားတယ္။ ဆားလုပ္ငန္းခြင္ ၀င္ဖို႔ သြားတဲ့သူရယ္၊ ေကာက္ရိတ္မယ့္ လူရယ္။” သေဘၤာခ်င္း တုိက္မိၿပီးတဲ့ေနာက္မွာ အနီးအနားက ရြာသားေတြက ကယ္တင္ခဲ့တာေၾကာင့္ လူ ၁၂၀ ေက်ာ္ေလာက္ ရွမ္းငူရြာကို ေရာက္ရိွလာခဲ့ၿပီး လူ ၄၀ ေက်ာ္ ေပ်ာက္ဆံုးေနခဲ့ပါတယ္။ လက္ရိွ ရရိွထားတဲ့ အေလာင္းေတြဟာ နစ္ျမဳပ္သြားတဲ့ သေဘၤာအတြင္းက ဆယ္ယူထားတာျဖစ္ၿပီး ျမစ္ထဲ ေမ်ာပါသြားသူေတြလည္း က်န္ရိွေနႏုိင္ေသးတယ္လို႔ ပုသိမ္ၿမိဳ႕ခံက ေျပာပါတယ္။ ဆယ္ယူရရိွတဲ့ အေလာင္းေတြထဲက ေဆြမ်ဳိးသားခ်င္းေတြ လာမယူတ့ဲ အေလာင္းေတြကို ဒီကေန႔ ရွမ္းငူရြာ သုသာန္မွာ သၿဂဳႋဟ္မွာ ျဖစ္ပါတယ္။ ေသဆုံးသူ အေရအတြက္နဲ႔ ပတ္သက္ၿပီး ပုသိမ္ဆိပ္ကမ္းက ရဲစခန္းကုိ ဆက္သြယ္ေမးျမန္းၾကည့္တဲ့ အခါမွာေတာ့ ဒီေန႔အထိ အေလာင္း ၃၀ ေက်ာ္ ရရွိတယ္ဆုိတာကို အတည္ျပဳေပမဲ့ အတိအက်ေတာ့ မေျပာပါဘူး။ တနဂၤေႏြေန႔ညက သေဘၤာခ်င္း တုိက္မိတဲ့ အေျခအေနကိုေတာ့ ပုသိမ္ၿမိဳ႕ခံက အခုလို ဆက္ေျပာျပပါတယ္။ “ဒီေနရာ သေဘၤာတုိက္သြားတဲ့ ေနရာက ေသာင္ေတြရိွတယ္ဗ်။ ေသာင္ကို ေကြ႕ေရွာင္ရင္းနဲ႔ လမ္းလုရင္းနဲ႔ တုိက္တဲ့သေဘာဗ်။ ၀ဲျပန္ေတြရိွတယ္၊ ေသာင္ေတြရိွတယ္။ အဲဒီမွာ ပတ္ ပက္ေမာင္းရင္း ဟိုဘက္ကလည္းလု၊ ဒီဘက္ကလည္း လုရင္း တုိက္ထည့္လိုက္တာဗ်။ မီးပါတယ္ ေျပာတယ္။ မီးပါလ်က္သားနဲ႔ကို လမ္းလုတာ သူတို႔ေတြက။ ႏွစ္ဘက္စလံုး သြားေနတဲ့ သေဘၤာပဲ။ ဟိုဘက္ကလည္း ေက်ာက္ခ်ထားတယ္ဆုိတာ မဟုတ္ဘူး။ သြားေနတာ။ ဟိုဘက္လည္း ေမာင္းတယ္၊ ဒီဘက္လည္း ေမာင္းတယ္။ ၿပိဳင္ေမာင္းေနၾကတာ၊ မ်က္ႏွာခ်င္းဆုိင္ ေမာင္းေနတာ။” အခုလုိ သေဘၤာတိုက္တာနဲ႔ ပတ္သက္ၿပီး ပုသိမ္ဆိပ္ကမ္း အာဏာပိုင္ေတြကို ေမးျမန္းၾကည့္တဲ့ အခါမွာေတာ့ စံုစမ္းေနဆဲျဖစ္တယ္လို႔ ေျပာပါတယ္။ အခုအခါမွာေတာ့ ပုသိမ္ၿမိဳ႕က အာဏာပိုင္ေတြက ခရီးသည္တင္ သေဘၤာေတြ ညဘက္သြားလာတာကို ပိတ္ပင္ထားပါတယ္။
MATUT HTI NA »
၀တပ္ဖြဲ႔ နယ္ျခားေစာင့္တပ္ အသြင္ေျပာင္းေရး
MATUT HTI NA »
သီဟသူရ တင္ေအာင္ျမင့္ဦး စစ္တပ္ရာထူးမွ တိတ္တဆိတ္ႏုတ္ထြက္
စစ္အစုိးရအဖြဲ႕၏ နံပါတ္ ၄ ရာထူးအဆင့္ရွိသည့္ အတြင္းေရးမႉး(၁) စစ္ေထာက္ခ်ဳပ္ ဗုိလ္ခ်ဳပ္ႀကီး သီဟသူရ တင္ေအာင္ျမင့္ဦးသည္ လက္ရွိစစ္တပ္ရာထူးမွ မိမိသေဘာဆႏၵအေလ်ာက္ ႏုတ္ထြက္သြားေၾကာင္း စစ္အစုိးရႏွင့္ နီးစပ္သည့္ အသုိင္းအ၀န္းမွ သိရသည္။ ဗုိလ္ခ်ဳပ္ႀကီး တင္ေအာင္ျမင့္ဦးသည္ စစ္တပ္ရာထူးမွ ႏုတ္ထြက္ေသာ္လည္း အတြင္းေရးမႉး(၁) တာ၀န္ကို ဆက္လက္ ယူထားမည္ျဖစ္သည္ဟု ဆုိသည္။ ၎အေနျဖင့္ လက္ရွိစစ္တပ္တာ၀န္မ်ားႏွင့္ ႏုိင္ငံေရး ေလာကတြင္ ပါ၀င္ထမ္းေဆာင္ရ မည့္ တာ၀န္မ်ားကို ကာလၾကာ ရွည္စြာ လုပ္ေဆာင္လုိျခင္းမရွိေၾကာင္း ဗုိလ္ခ်ဳပ္ႀကီး တင္ေအာင္ျမင့္ဦးက ေျပာဆိုမႈမ်ားရွိခဲ့သည္ဟုလည္း သတင္းမ်ား ထြက္ေပၚခဲ့သည္။
MATUT HTI NA »
Burmese Military Authorities Hamper Preparations For Kachin Festival
MATUT HTI NA »
Myen gaw, "Manau Poi" galaw hkyen ai Manau Pa hpe da sang sa htu jahten
Ndai shata hta Jinghpaw htunghking "Manau Poi hte N'lung N'nan Sha Poi kaba" galaw hkyen ai, Jinghpaw mungdaw, "Manmaw Manau Pa" hpe Myen hpyen asuya masha ni, dai ni da sang sa htu jahten sai lam, Manmaw shiga lawk kawn chye lu ai.
Manmaw mare, Deng Lahkawng, Awng Ta lawk na Jinghpaw Laili Laika hte Htunghking Hpung (JLH) wang kata, manau shara hpe "nlung zaibru hte nam htun ni" nem shajin tawn ai hpe asuya ga htu jak (power shovel) langai maja shang wa nhtawm, dai hpawt hkying 10 kawn shada de pyen 2 du hkra, sa htu mahkyit jahten kau ai re lam, myi-chyaw-sakse ni tsun wa ai.
Raitim, Manau nau shara ga-ang kaw shadun tawn ai Manau Shadung hpe gaw hpa n di ai lam, Manmaw JLH salang ni hpe lakap let chye lu ai.
Dai hpawt hkying 8 ram hta, manau wang hta Manmaw mare na Hkalup hte Hkahtawlik hpung woi ni woi awn let akyu hpyi jawm galaw nna, galaw tawn chyalu hpun Manau Shadung hpe manau wang hta sharawt shadun ngut sai hpang, ya na zawn asuya ni manau pa sa jahten wa ai re lam, myi-chyaw-sakse ni kahtap tsun dan wa ai.
Ndai zawn Manmaw manau pa sa jahten na matsun hpe, Myen hpyen asuya a Manmaw Ginwang Uphkang Dap (Hka-Ya-Ka) ningbaw Col. Khin Maung Myint jaw ai re lam, Manmaw JLH kawn chye lu ai.
Manmaw buga masha langai tsun ai hta, dai ni Manmaw manau pa sa jahten ai ga htu jak hta hkan nang ai asuya masha ni kaw--- Hka-Ya-Ka ningbaw Col. Khin Maung Myint hte pyada du ni mung shanglawm ai re, nga ai.
Ndai Manmaw JLH Manau Wang hta ndai Nov. 26 kawn 28 ya du hkra, "N'lung N'nan Sha Poi hte Manau Poi kaba" hpe shawa daw tsa hte wu wu di di galaw na hkyen lajang nga ai mung, rai nga ai.
Kaja wa nga yang, Myen hpyen asuya a Manmaw Ginwang Uphkang Dap (Hka-Ya-Ka) kaw na mung, ndai shata hta poi kaba galaw na matu ahkang jaw da chyalu gaw re lam, htunghking salang ni kawn chye lu ai.
Ndai Manmaw JLH wang hta, manau shadung, manau wang nhpan, manau wang shanglam chyinghka kaba hte manau htingnu ni hpe ngang kang ai wut bilat ni hte galaw lu na matu, seng ang ai hpyen asuya rung ni de lai wa sai March shata kawn lang hte lang ahkang hpyi yu sai raitim, ya ten du hkra n jaw ai lam, JLH salang ni kawn chye lu ai.
Lai wa sai June 22 ya hta, Manmaw Hka-Ya-Ka ningbaw Khin Maung Myint gaw, Manmaw JLH komiti malawm yawng marai 40 hta na marai 5 hpe lata shaga la nhtawm, "manau shadung hte manau nta n gap sai" ngu ai lajang da chyalu laika pa kaw atik anang hkam la lakmat htu shangun sai re.
Manmaw e Jinghpaw htunghking manau poi galaw ai lam hpe Myen hpyen asuya ahkang jaw ai raitim, manau shadung hpe poi ten hta sha sharawt na ahkang jaw ai rai nna, poi ngut ai hte gun kau shangun ai lam, buga masha ni kawn chye lu ai.
Lai wa sai 1995 ning December shata hta J.W Hkalup Hpung Ginjaw galaw ai, Mandalay, Awng Panglai (Awng Pyin Le) na Jinghpaw Laika lu la ai 100 ning masat hku nna, wut bilat hte galaw ai "Manau Shadung Kaba" hpe mung, ya, hpyen asuya a nambat lahkawng chyam-tari Dukaba Maung Aye a matsun hte 1997 ning hta tsepkawp jahten kau ya sai re.
Kaja wa gaw, Myen mung gaw Mungkan Wunpawng Hpung (UN) a "Ninggawn Shinggyim Ahkaw Ahkang Ndau Shabra Laika (UDHR)" hpe hkan sa na lam, myit hkrum lata masat htu tawn ai re.
UNHR a tara kanu masat 22 hte 27 ni hta asan sha ka da ai gaw, "masha shagu tinang a htunghking hte laili laika hpe jai lang na, rawt jat hkra galaw na hte makawp maga na ahkang nga ai", nga ai.
Raitim, Myen gumshem hpyen asuya gaw Jinghpaw sha n ga kaga mungdan ting na myu bawsang ni a ahkaw ahkang ni hpe magup sumhpa ladat hku, tawt lai nga dingyang re.
KNG
MATUT HTI NA »
ျပည္ေထာင္စုနဲ႔ ဘုံရန္သူ
ေခတ္ၿပိဳင္ ၀က္ဘ္ဆိုဒ္ ပါ၀င္တဲ့ ေဆာင္းပါးရွင္ ဗုိလ္ထက္မင္းရဲ ႔ ျပည္ေထာင္စုနဲ႔ ဘံုရန္သူ ေဆာင္းပါးအား စာဖတ္ ပရိသတ္မ်ား ဗဟုသုတ ရရွိႏိုင္ဖုိ႔ ကြ်န္ေတာ္ ကိုဖိုးတရုတ္ ကူးယူ ေဖာ္ျပေပး လိုက္ပါတယ္။ ယခုလို ေဖာ္ျပခြင့္ရတဲ့အတြက္ ေခတ္ၿပိဳင္ ၀က္ဘ္ဆုိဒ္အား ေက်းဇူးတင္ရွိပါတယ္။ တိုင္းရင္းသားလူမ်ိဳးေပါင္းစံု မွီတင္းေနထိုင္ၾကတဲ့ ျမန္မာႏိုင္ငံမွာ တိုင္းရင္းသား စည္းလံုးညီၫြတ္ေရးနဲ႔ တန္းတူအခြင့္အေရး ရရွိေရးဟာ အထူးအေရးတႀကီး လိုအပ္ပါတယ္။ ဒါ့ေၾကာင့္ စစ္အာဏာရွင္ေတြဟာ ဒါကို ဒို႔တာ၀န္ အေရးသံုးပါး အေနနဲ႔ အသံေကာင္းဟစ္ကာ ေႂကြးေၾကာ္ ျပေနပါတယ္။ ဒါေပမယ့္ အတိတ္သမိုင္းကို ျပန္ေျပာင္းၾကည့္ရင္း လက္ေတြ႔က်က် သိရွိႏိုင္ေစဖို႔နဲ႔ ျပည္ေထာင္စုရဲ႕ ဘံုရန္သူကို မ်က္ႏွာဖံုးခြာခ်ကာ ေဖာ္ထုတ္ၿပီး တိုင္းရင္းသား ျပည္သူလူထု အားလံုး အခ်ိန္မီ လက္ခ်င္းခ်ိတ္ ႏိုင္္ၾကဖို႔ ဒီေဆာင္းပါးကို ရည္ရြယ္တင္ဆက္လိုက္ ပါတယ္။ ၁၉၉၀ ျပည့္ႏွစ္မွာ မူဆယ္တြင္ ကကလွမ္းက ဒု-ဗိုလ္မႉးႀကီးတင္၀င္းနဲ႔ KIA ေခါင္းေဆာင္ေတြ စတင္ေတြ႔ဆံု ခဲ့ပါတယ္။ KIA က DAB အေနနဲ႔ ေတြ႔မယ္လို႔ ေျပာခဲ့တာကုိ န၀တက လက္မခံခဲ့လို႔ အဆင္မေျပ ျဖစ္ခဲ့ၾက ပါတယ္။ တခါ ၁၉၉၄ ခုႏွစ္မွာ ၿငိမ္းခ်မ္းေရး အက်ိဳးေတာ္ေဆာင္မ်ား ျဖစ္တဲ့ Dr Saboi John (Christian Religious Leader), U Khun Myat (Businessman) and U La Won (Former Ambassador) တို႔ဟာ ကကလွမ္းကို KIA အေနနဲ႔ ၾကားခံ သြားေရာက္ဆက္သြယ္ကာ ေတြ႔ဆံုခဲ့ပါတယ္။ KIA အေနနဲ႔ နယ္ေျမ (၄) ခုကို စတင္ေတာင္းခဲ့ရာ ပထမေတာ့ န၀တက ခြင့္မျပဳခ်င္ခဲ့ေပမယ့္ ေက်ာက္စိမ္းနယ္ေျမ၊ ဖားကန္႔ ဧရိယာနဲ႔ နီးတဲ့ နယ္ေျမတခုကို ေပးလိုက္ရကာ ထိုးေကၽြးၿပီး ႏိုင္ငံေရး အျမတ္ထုတ္ဖို႔ န၀တက ႀကံစည္ခဲ့ပါတယ္။ အေရးႀကီးတဲ့ အတြင္းေရးတခုကေတာ့ န၀တကို KIA က “ၿငိမ္းခ်မ္းေရး စာခ်ဳပ္ တရား၀င္ခ်ဳပ္ဆို လက္မွတ္ထိုးၿပီး ကခ်င္သမိုင္းမွာ မွတ္တမ္းမွတ္ရာ ထားခ်င္ ေၾကာင္း၊ ကခ်င္လူထု ကို တခ်ိန္မွာ ျပခ်င္ေၾကာင္း” လိမၼာပါးနပ္စြာ ေျပာဆိုခဲ့ပါတယ္။ န၀တဟာ မထိုးခ်င္ ထိုးခ်င္နဲ႔ ဒါကို ျငင္းလို႔မရဘဲ လိုက္ေလ်ာ ေပးခဲ့ရပါတယ္။ အဲဒီေနာက္ KIA ေခါင္းေဆာင္ ဗိုလ္ခ်ဳပ္ေဇာ္မိုင္ ကို န၀တ ဘက္က တိုင္းမႉး ႏွစ္ဦးျဖစ္တဲ့ ဗိုလ္ခ်ဳပ္ေစာလြင္နဲ႔ ဗိုလ္ခ်ဳပ္ ေအးေက်ာ္တို႔ဟာ ၿငိမ္းခ်မ္းေရး သေဘာတူ စာခ်ဳပ္ကို ႀကိတ္ၿပီး လက္မွတ္ထိုး ေပးခဲ့ရပါတယ္။ န၀တက ဒီစာခ်ဳပ္ကို လွ်ိဳ႕၀ွက္ထားေပးဖို႔နဲ႔ တျခား အပစ္ရပ္ တိုင္းရင္းသား အဖဲဲြ႔ေတြ သိသြားရင္ အားလံုးက စာခ်ဳပ္ခ်ဳပ္ဖို႔ ထပ္မံေတာင္းဆိုလာႏိုင္လို႔ ဖံုးဖိထားဖို႔ ေျပာခဲ့ပါတယ္။ ဒီလို ေျပာခဲ့တာကိုေထာက္ရင္ လက္နက္ကိုင္ တိုင္းရင္းသားေတြကို ၿငိမ္းခ်မ္းေရး လုပ္ကတည္းက စစ္ေခါင္းေဆာင္ေတြရဲ႕ မ႐ိုးသားမႈ၊ တိုင္းရင္းသား အခြင့္အေရးေတြကို ခ်ဳပ္ကိုင္ထားလိုမႈနဲ႔ ႏိုင္ငံေရး အျမတ္ ထုတ္လိုမႈ သက္သက္တာ ျဖစ္ေၾကာင္းကို သိရွိႏိုင္ပါတယ္။ ဒီလို စာနဲ႔ေပနဲ႔ ခ်ဳပ္ဆိုခဲ့တာေတာင္မွ အမ်ိဳးသားညီလာခံမွာ KIA အပါအ၀င္ အပစ္ရပ္တိုင္းရင္းသား အဖဲြ႔ေတြရဲ့ တိုင္းရင္းသားအခြင့္အေရး ေတာင္းဆိုခ်က္ေတြကို စစ္အာဏာရွင္ေတြဟာ အေရးမစိုက္ မလိုက္ေလ်ာတဲ့အတြက္ ဒီစာခ်ဳပ္နဲ႔ နအဖကို ျပန္ကိုင္ဖို႔ လိုအပ္ေနၿပီလို႔ သတိေပး ေျပာၾကားလိုပါတယ္။ အမ်ိဳးသားညီလာခံ တက္ေနတုန္းမွာ ရွမ္းျပည္ ေျမာက္ပိုင္းရွိ KIA စခန္းကို တပ္က ၀င္ေရာက္ပစ္ခတ္တဲ့ ျဖစ္စဥ္နဲ႔ ပတ္သက္ၿပီး နအဖရဲ့ ႏိုင္ထက္စီးနင္း လုပ္ရပ္ကို သေဘာေပါက္ဖို႔သင့္ပါတယ္။ တိုင္းရင္းသားေတြကို ေမွ်ာ္လင့္ခ်က္ေတြ အမ်ိဳးမ်ိဳးေပးခဲ့တဲ့ ကကလွမ္း အႀကီးအကဲ ဗိုလ္ခင္ၫြန္႔ကို ျဖဳတ္လိုက္ကတည္းက အပစ္ရပ္တိုင္းရင္းသား အဖဲြ႔ေတြအေနနဲ႔ အေျခအေနကို သံုးသပ္သင့္ၿပီး စစ္မွန္တဲ့ ႏိုင္ငံေရး ျပဳျပင္ေျပာင္းလဲမႈ ရရွိဖို႔ စစ္အာဏာရွင္ေတြကို တညီတၫြတ္တည္း ဖိအားေပး ေတာင္းဆိုတိုက္ပြဲ ၀င္ဖို႔ အခ်ိန္က်ေရာက္ေနၿပီ ျဖစ္ပါတယ္။ အခုအခါ နအဖဟာ KIA က ခြဲထြက္လာတဲ့ ဗိုလ္မႉးႀကီး လဆန္ေအာင္၀ါတို႔ကို ျပန္ေပါင္းဖို႔ သေဘာ႐ိုးထက္ ေသြးထိုး ခြဲျခားဖို႔ကိုသာ တစိုက္မတ္မတ္ လုပ္ေဆာင္ေနတာကို ေတြ႔ရပါတယ္။ တကယ္တမ္းေျပာရရင္ စစ္အာဏာရွင္ေတြ အေနနဲ႔ တခ်ိန္တုန္းက KIA နဲ႔ NMSP အဖြဲ႔ေတြကို အျခားအပစ္ရပ္ အဖဲြ႔ေတြနဲ႔ မတူဘဲ လိုက္ေလ်ာဆက္ဆံခဲ့တဲ့ အဓိက အေၾကာင္းရင္းရွိခဲ့ပါတယ္။ ဒါကေတာ့ KNU ကို အဓိက ရန္သူအျဖစ္ ပစ္မွတ္ထားေနရလို႔ ျဖစ္ပါတယ္။ ၁၉၈၈ ခုႏွစ္ေနာက္ပိုင္းမွာ KNU ရွိရာ လြတ္ေျမာက္နယ္ေျမကို ေက်ာင္းသား အင္အားစုေတြ ေထာင္ေသာင္းနဲ႔ ခ်ီၿပီး ေရာက္ေနသလို လႊတ္ေတာ္ ကိုယ္စားလွယ္မ်ားလည္း ေရာက္လာခဲ့လို႔ အင္အား ေတာင့္တင္းခဲ့့ပါတယ္။ KIA နဲ႔ NMSP ဟာ KNU ေခါင္းေဆာင္ ဗိုလ္ခ်ဳပ္ျမ ဦးစီးတဲ့ အမ်ိဳးသား ဒီမိုကေရစီ တပ္ေပါင္းစု NDF နဲ႔ ျမန္မာျပည္ ဒီမိုကရက္တစ္ မဟာမိတ္အဖဲြ႔ခ်ဳပ္ DAB တို႔မွာ အေရးပါ အားထားရတဲ့ ေနရာေတြကုိ ကိုင္တြယ္ ထားတာမို႔ အင္အားေတာင့္တင္းေန တဲ့ KNU ကို ၿဖိဳခြဲခ်င္တာ ေၾကာင့္ KIA နဲ႔ NMSP ကို နအဖက ဖဲ့ထုတ္ခဲ့တာ ျဖစ္ပါတယ္။ KIA နဲ႔ NMSP တိုင္းရင္းသား လက္နက္ကိုင္အဖဲြ႔မ်ား ႀကီးစိုးတဲ့ ေဒသေနရာေတြ ဟာလည္း ျမန္မာျပည္ရဲ႕ ထိပ္ပိုင္းနဲ႔ ေအာက္ပိုင္းမွာျဖစ္သလို ပင္လယ္ ထြက္ေပါက္၊ နယ္စပ္ထြက္ေပါက္ အခ်က္အခ်ာက်တဲ့ ေနရာေတြ ျဖစ္ေနလို႔ ထိန္းခ်ဳပ္ ကိုင္တြယ္ ထားႏိုင္တာမို႔ သူတို႔ကို အလြတ္မေပးရဲဘဲ ႏိုင္ငံေရး မဟာဗ်ဴဟာအရ စစ္အာဏာရွင္ေတြဟာ လိုက္ေလ်ာ ၿပီး စည္း႐ံုးဆက္ဆံခဲ့တာ ျဖစ္ပါတယ္။ ဒါေၾကာင့္ KIA ကို ၁၉၉၄ ခုႏွစ္၊ NMSP ကို ၁၉၉၅ ခုႏွစ္ေတြမွာ စည္း႐ံုးသိမ္းသြင္းကာ ၿငိမ္းခ်မ္းေရးကို ကိုယ္က်ိဳးစီးပြားနဲ႔ မက္လံုးေပးၿပီး ႏိုင္ငံေရးအရ စစ္အာဏာရွင္ေတြက ထိန္းခ်ဳပ္ကစားခဲ့ပါတယ္။ ေဆြးေႏြးပြဲ ကိုေတာ့ ေမာ္လၿမိဳင္ ရတခမွာ ကကလွမ္း ဒု-ၫႊန္မႉး၊ တိုင္းမႉးတို႔နဲ႔ အတူ ျပဳလုပ္ခဲ့ပါတယ္။ စစ္အာဏာ ရွင္ေတြ အေနနဲ႔ NMSP ကို လိုက္ေလ်ာ ဆက္ဆံခဲ့ရတဲ့ ေနာက္တခ်က္က နအဖရဲ ႔အသက္ ေသြးေၾကာျဖစ္တဲ့ သဘာ၀ဓာတ္ေငြ႔ ပိုက္လိုင္းဟာ မြန္ျပည္သစ္ရဲ ႔ ဧရိယာနယ္ေျမ အတြင္းမွာ ရွိလို႔ လံုၿခံဳေရး အတြက္ မခ်စ္ဘဲ ေအာင့္နမ္းခဲ့တာ ျဖစ္ပါတယ္။ KNU ကိုထိန္းခ်ဳပ္ဖို႔ KIA နဲ႔ NMSP တို႔ကို စစ္ေခါင္းေဆာင္ေတြက ကနဦးမွာ လိုက္ေလ်ာဟန္ေဆာင္ကာ မစားရ ၀ခမန္း ေျပာခဲ့ေပမယ့္ DKBA ကို ခြဲထုတ္ၿပီး နယ္စပ္ေတြမွာ ထိန္းခ်ဳပ္ ခ်ထားႏိုင္ခ်ိန္မွာေတာ့ NMSP ကို တျခားၿငိမ္းခ်မ္းေရး အဖြဲ႔ေတြနဲ႔ လွည့္တိုက္တဲ့အထိ အတင့္ရဲစြာ လုပ္လာႏိုင္ခ့ဲၿပီ ဆိုတာကို သတိျပဳၾကဖို႔ လိုပါတယ္။ နအဖရဲ႕ ဘီလူးေခါင္း ခြာခ်ျပပံုက NMSPရဲ ႔ ထမင္းအိုးျဖစ္ေနတဲ့ ဘုရားသံုးဆူ နယ္စပ္ဂိတ္ကို KNLA ၿငိမ္းခ်မ္းေရးေကာင္စီမွ ဗိုလ္ထိန္ေမာင္အဖြဲ႔ အား ေပးလိုက္တာပဲ ျဖစ္ပါတယ္။ ေနာက္ပိုင္းမွာ ဇာတိ႐ုပ္ေပၚလာတဲ့ နအဖကိုလည္း အမ်ိဳးသား ညီလာခံတြင္ NMSP က ေလ့လာသူ အဆင့္သာ တက္ေရာက္ၿပီး တုံ႔ျပန္ခဲ့ပါတယ္။ ႏွစ္ (၅၀) ျပည့္ မြန္ျပည္သစ္ပါတီ အခမ္းအနားမွာလည္း မြန္ေခါင္းေဆာင္ေတြက ၂၀၁၀ ေရြးေကာက္ပြဲနဲ႔ စပ္လ်ဥ္းၿပီး အေျခခံဥပေဒ ျပ႒ာန္းခ်က္ အခ်ိဳ႕ကို ျပန္လည္ ေဆြးေႏြးေပးဖို႔ နအဖကို ေတာင္းဆိုခဲ့ပါတယ္။ KIA နဲ႔ NMSP တို႔အေနနဲ႔ အာဏာသိမ္းထားတဲ့ တရားမ၀င္ စစ္အာဏာရွင္ေတြ လက္ထဲမွာေတာင္ အမ်ိဳးသားညီလာခံမွာ တင္ျပေတာင္းဆိုခ်က္အား ဂ႐ုမစိုက္ဘဲ ကတိ ေဖာက္ဖ်က္ေနတာကို သင္ခန္းစာယူၿပီး တရား၀င္ အစိုးရျဖစ္ဖို႔ ကိုယ့္ဘာသာ ကိုယ္ေရး၊ ကိုယ့္ဘာသာကိုယ္ အတည္ျပဳထားတဲ့ ဥပေဒနဲ႔ ဒီေရြးေကာက္ပြဲႀကီးကိုသာ ဆင္ႏႊြဲခြင့္ ေပးလိုက္မယ္ ဆိုရင္ေတာ့ အနာဂတ္ အတြက္ မေတြးရဲစရာ ျဖစ္မွာ ေသခ်ာသေလာက္ ျဖစ္တယ္ဆိုတာကို သိျမင္ဖို႔ လိုပါတယ္။ အပစ္ရပ္ေတြထဲမွာ အင္အားရွိတဲ့ KIA နဲ႔ NMSP တို႔သာ စစ္အာဏာရွင္ေတြကို ရဲရဲ၀ံ့၀ံ့ ဆန္႔က်င္စိန္ေခၚၿပီး စစ္မွန္တဲ့ ႏိုင္ငံေရး ျပဳျပင္ေျပာင္းလဲဖို႔ တြန္းအားေပးမယ္ဆိုရင္ တျခားအဖြဲ႔ငယ္ေတြလည္း လိုက္ပါႏိုင္ကာ ျမန္မာ့ႏိုင္ငံေရး တမ်ိဳးတဖံု ျဖစ္လာႏိုင္ပါတယ္။ အမ်ိဳးသားျပန္လည္သင့္ျမတ္ေရးအတြေဆာင္းပါးရွင္ – ဗုိလ္ထက္မင္း (ေခတ္ၿပိဳင္ ၀က္ဘ္ဆိုဒ္မွ ကူးယူ ေဖာ္ျပပါသည္)
KIA တဖဲြ႔တည္းအေနနဲ႔ ေဆြးေႏြးဖို႔ကို သေဘာတူညီခ်က္ရခဲ့ၿပီး လား႐ႈိးမွာ ကကလွမ္း ဒု-ၫႊန္မႉး ဗိုလ္မႉးခ်ဳပ္ ေက်ာ္၀င္းနဲ႔ အဖြဲ႕တုိ႔ကို KIA ေခါင္းေဆာင္ေတြက ေတြ႔ဆံုေဆြးေႏြးဖို႔ စီစဥ္ခဲ့ပါတယ္။ အဲဒီေနာက္ KIA ေခါင္းေဆာင္ ဗိုလ္ခ်ဳပ္ဘရန္ဆိုင္း ကြယ္လြန္ရာ ဗိုလ္ခ်ဳပ္ေဇာ္မိုင္က ဆက္လက္ညႇိႏိႈင္း လုပ္ေဆာင္ခဲ့ပါတယ္။ အဲဒီလို ၁၉၉၄ က ေတြ႔ဆံုေဆြးေႏြးခဲ့စဥ္မွာ ဗိုလ္ခင္ၫြန္႔အေနနဲ႔ မွတ္ခ်က္ျပဳခဲ့ တာကေတာ့ KIA ဟာ ကခ်င္အမ်ိဳးသားေတြရဲ႕ ေခါင္းေဆာင္မႈကို ရႏိုင္ခဲ့ရင္၊ ကခ်င္ျပည္သူေတြကို စည္း႐ံုးႏိုင္ခဲ့ရင္ အမ်ိဳးသား ညီလာခံမွာ ေဆြးေႏြးညႇိႏႈိင္း ၾကၿပီးရင္ေတာ့ တခ်ိန္ခ်ိန္မွာ KIA ေခါင္းေဆာင္ ေတြ အေနနဲ႔ ကခ်င္ျပည္နယ္ ၀န္ႀကီးခ်ဳပ္ ျဖစ္လာလိမ့္မယ္လို႔ ေျပာဆိုခဲ့တာပဲျဖစ္ပါတယ္။ KIA အဖြဲ႔မွာ ပညာတတ္ ဘြဲ႔ရ အဂၤလိပ္ဘာသာ ကၽြမ္းက်င္သူ၊ အေျမာ္အျမင္ႀကီးသူေတြ ပါ၀င္ၿပီး သူတို႔ အဖဲြ႔ရဲ႕ တပ္ ဖြဲ႔စည္းပံုကို စစ္တပ္ပံုစံ War Establishment ျဖင့္ စနစ္တက် ဖဲြ႔စည္းထားတဲ့အျပင္ န၀တကို လိမၼာ ပါးနပ္စြာ နည္းမ်ိဳးစံုနဲ႔ ခ်ဥ္းကပ္ခဲ့တာမ်ိဳး၊ အေပ်ာ့ဆြဲ လိုရာေတာင္းဆိုတာ တဖံုနဲ႔ စည္း႐ံုး လႈပ္ရွားခဲ့ၾကပါတယ္။
MATUT HTI NA »
ခ်င္းလူမ်ိဳးစု ခရစ္ယာန္မ်ားအေပၚ နအဖ၏ ဖိႏွိပ္မႈ
MATUT HTI NA »
The Military Regime's Persecution on Chin Christians
To materialize the building, the students have been contributing cash from their pocket money for nine years already. The plot could be bought in 2005 and the foundation was also laid. However, the construction could not be continued due to difficulties during 2006 and 2007. The building posts were erected on Nov 27 2008 and construction was carried out. Meanwhile, Chairman of Kalay Township Peace and development Council U Ko Ko Lat forbade unlawfully the construction that it could not be completed. Though the construction was stopped, military regime backed USDA and Shuan Arr Shin, the thugs, completely destroyed the unfinished building unlawfully. The students themselves took part in the construction voluntarily. The construction materials collected for years, were, confiscated unlawfully and kept at the house of Tharyarwaddy Headman. The case was complaint to the Regional Operation Commander but there was no fair and clear explanation till today. According to an eye witness of a student, the loss is estimated to over 2 million kyats.
Therefore, a tent to store the remains of the building was rebuilt by the students on June 6, 2009. The Chairman of Kalay TPDC, forbade the construction again, and it was stopped. The Rector of Technological University gave pressure on the students not to continue the construction too. In fear of the clash that might occur between students and USDA and Shuan Arr Shin, the construction was not destroyed immediately after it was forbidden. The destruction was started again in this month during the holiday. According to the student who had been to the place, two of the posts were cut down and the others were destroyed badly, and the tarpaulin roof was torn apart." I asked some villagers that who did and when was destroyed but in fear of a problem with the student, there might be, the villagers told me nothing about it " explained the student. The loss at this time is not worth mention compare with the previous loss of over 2 million kyats in November 2008 added the student.
To assess this incidence, the trip of Major General Tha Aye, Brigadier General Humngai and Brigadier General Win Myint to Chin State during the first week of November, the first meeting with local church leaders within 20 years, a campaign for pre-election, and their quotation of the verse in the Bible, all are superficial.The evil deeds of USDA and Shuan Arr Shin, the thugs, in Tharyarwaddy village, at the foothill of Chin Hill where Technological University of Kalay is located, prove their true attitude. This also show what the military regime's " Disciplined Democracy" really is.
MATUT HTI NA »